"Allt jag vill göra är att skrika!
Allt jag vill göra är att lämna allt!
Allt jag vill göra är att lämna mörkret och gå in i ljuset!"
"Döden är inte ett slut,
De är en början, på ett nytt liv.
Och en del av livets gång"
Ett
Två
Tre
De tysta skriken!
Vad är det för mening?
Vad är det för mening att kämpa? När allt man gör är att sjunka lägre.
Jag vet inte längre vad som får mig må dåligt.
Jag vet inte längre om jag är glad eller ledsen.
Att försöka le och alltid vara glad. Är inte så lätt när allt man vill göra är att gråta och skrika i timmar.
Jag orkar inte längre ljuga för de andra! Men de är min enda utväg...
Jag är rädd för att bli sårbar igen.
Låset jag som liten låste, är för hårt och jag har tappat bort nyckeln.
Men krigsstigarna på mina armar syns allt mer.
Och nya vagnar kör över dem och river upp de gamla spåren!
Ska de vara så svårt att släppa någon inpå sig?
Ska de vara så svårt att kunna berätta för någon och bearbeta de som varit?
Lite udda text idag! Men hjärnan är gröt och jag orkar inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar