Underlig kärlek

Det känns väldigt underligt när man plötsligt inser att känslorna för en person, man för så länge sedan borde ha glömt bort fortfarande brinner inom en. 

När man så fort man pratar med personen eller får minsta lilla respons, nästan hoppar av glädje. 

När man får kramar av personen, känns det som om man aldrig kommer kunna släppa taget. 

Men om det nu är så underbart med denna person. Varför kan man då inte säga som det är? 

Jo.... Problemet ligger på en annan nivå. 

Personen har kommit över en och har en annan kärlek, och kommer aldrig vända sig bakåt och gå tillbaka till det som en gång var. 

Att alltid känna att denna personen alltid finns i ens huvud, det är då man konstaterar att inget annat förhållande kommer fungera. Det är då man kommer att få vara ensam. 

Jag vet inte vad jag ska göra. Varje gång jag försöker hitta någon eller har någon, kommer tankarna på honom upp. Jag minns det vi hade, hur han var, hur han är.... på hur mycket jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden och allt var som förr.... 

Hur ska man kunna berätta för en person som man känt i 3år... Men som det känns som om man nydligen träffat när man ser honom, allt pga känslorna som inte borde existera. 

Flera säger att jag inte ska ge upp.... Att vi kommer tillbaka till varandra....  

Men jag vet att det inte kommer inträffa. För hans känslor finns inte kvar </3 

Otur med trappan

Jag måste vara den mest klumpiga personen som finns.

När jag skulle gå från maten, så skulle jag gå ner från trappan. Jag skulle ringa till mamma och be henen köpa mer cigg till mig innan hon går till jobbet. Men plötsligt blev det helt svart för ögonen och jag minns inte vad som hände. När jag fick medvetandet tillbaka satt jag på golvet nedanför trappan och hade en sprängande värk i foten och kunde inte röra den. Jag fick hjälp upp av Sandra. Och haltade iväg mot A-huset. Sandra gick till läraren och berättade vad som hänt. han kollade på foten och sa att jag skulle gå till vårdcentralen.

Så efter denna lektionen så får man gå dit och kolla foten och kanske  kolla upp varför det blev svart för ögonen och jag fick minnes luckor.

Så ingen matte för mig idag.  ='(

plugg i dröm

Det var ett tag sedan jag skrev sist. 

Det första jag ska börja med är nog att berätta två drömmar jag haft senaste tiden. Den första är rätt läskig enligt mig den andra fick mig minnas det jag behöver för omprovet imorgon. 

Dröm 1.

Jag var i mitt rum, och jag satt i min säng. Jag hade fullkoll över hela rummet. Känslan jag fick var att något var i rummet ute. Någon stans i mörkret. Jag kunde ibland se en skugga svepa runt. Plöstligt hörde jag mig själv säga " Gå härifrån, du ska inte vara här. Gå hem". Skuggan och känslan försvann. Det var borta. men efter några minuter upptäckte jag att jag fortfarande inte vaknade. Då kom känslan tillbaka och skuggan stod några meter ifrån min säng och tittade på mig. Den åker snabbt emot mig och som om den slöt vingar över mig höll den fast mig hårt. Jag kunde känna smärtan av att den höll för hårt i händerna på mig. Kändes som om blodet stoppade, och som om den började riva inuti mig. Jag kämpade för att komma loss och började nästan ge upp. 

Åter igen tänkte jag, " Nu vaknar jag inte igen. Nu är det kört" Men då kommer det ett ljus från ingenstans. Ett ljus som skulle kunna få vem som helst blind. 

Skuggan släppte taget om mig och jag vaknade. Om mina handleder såg det ut som om någon verkligen hållt fast mig hårt. De var blåa och man såg konturerna av fingrar. 

I mitt bröst gjorde det ont, och sorg kom över mig....

Dröm 2.

Innan jag somnade satt jag och pluggade inför omprovet jag ska ha i mediekunskap. Jag somnade med boken liggandes på mitt bröst. I drömmen var jag i ett klass rum. Det var bara jag och en till i rummet. Den andra personen stod vid vita tavlan och skrev saker som jag inte kunde se från där jag satt. 

Personen berättade saker om det jag tidigare hade läst och förklarade saker jag inte ens kunde själv. Sedan for personen över och vi hade matte. Jag ville vakna men något inom mig sa " Gör klart denna uppgiften först sen kan du vakna" När jag väl vaknade ur drömmer var det som om man stoppat in en bok i skallen på mig. Med all information jag behövde för att klara av både matten och mediekunskapen. 

Så nu gäller det bara att läsa innan man ska sova och sedan kolla igenom mina stöd ord och meningar som jag skrivit ner. Och hoppas på att allt sitter kvar inför provet imorgon....

Efter dröm 1. Har jag varit rätt deppig. Känner mig ensam och övergiven. Som om ingen bryr sig längre. Jag märker sidor hos folk jag inte märkt förut, och jag stör mig på dem. Jag har börjat dra mig undan för att försöka bearbeta allt. Men verkar som om sorgen bara växer. Känner mig trött och vill bara sova, jag får verkligen kämpa för att inte somna. 

När någon frågar mig om hur det är. Kan jag känna hur tårarna bara vill strömma ut ur ögonen på mig och hur jag bara vill släppa ut allt. Men allt jag säger är att allt är bra, jag är bara trött. 

Till vis del stämmer det ju, jag är trött utan anledning. Men det är något mer. 

Jag har aldrig kunnat prata om mina känslor för någon. Vilket börjar bli rätt så jobbigt. Ända sättet för mig att prata om det är att skriva. Men snart kan jag väl inte hålla det inne. Vilket kommer sluta med att jag sluter mig så mycket att jag inte längre själv vet om jag är ledsen eller glad, om jag ska skratta eller gråta....

Inaktiv

Jag har inte skrivit så mycket har på senaste har jag märkt. Jag har höstlov just nu och Lizzie har varit på besök här. Hon åkte hem igår. Ja det har hänt en del. Tex hade jag ett bjd möte förra lördagen ( 30 okt ) Det var rätt flum. Fick dock inte så många bilder eftersom min kamera dog :( Sen har jag och Lizzie åkt skriskor och hon mer simmade på isen än vad hon åkte. 

Sen och vi på bio och såg filmen The last Airbender. Den var faktiskt bra och värd att se uppföljarna. Nu så händer det la inte så mycket utan jag ska sitta och ladda upp lite bilder på min bjd bdb, sedan se på idol och käka chips

Här är en bild på min bjd ( ny tagen bild )